Om Polkadot
Polkadot löser ett problem som uppstår när många små blockkedjor ska finnas samtidigt: varje kedja måste annars skaffa sin egen uppsättning validerare, och en liten kedja med få validerare är billig att angripa. Polkadots svar är att låta kedjorna dela på en gemensam säkerhet.
I mitten finns en kedja som sköter konsensus, samordning och datatillgänglighet. Runt den ligger de kedjor som kör sin egen logik. Valutan DOT binder ihop det hela: den röstar, den stakas och den betalar för beräkningstiden.
Så fungerar Polkadot
Den centrala kedjan kallas relay chain. Dess uppgift är enligt projektets egen dokumentation att producera block, schemalägga kärnor, hålla data tillgänglig och ge säkerhet åt resten av nätverket. Den kör inte applikationer själv.
De anslutna kedjorna kallas parachains. Deras block produceras av collators, som är fullnoder på både den egna kedjan och relay chain. Validerarna på relay chain skriver inte parachainens block — de kontrollerar bara att övergången är giltig. Det är därför en parachain ärver samma tillitsantaganden som relay chainens validerarkrets.
Konsensusen är uppdelad på två mekanismer. Den ena avgör vem som får producera nästa block i en slot på ungefär sex sekunder. Den andra avgör vad som är slutgiltigt, och gör det på hela kedjor i stället för block för block, vilket gör bekräftelsen snabbare. Validerarna väljs genom nominering: den som inte vill driva egen nod binder sina token till någon annan och delar belöningen.
Åtkomsten till beräkningsutrymme har bytt form. Tidigare auktionerades fasta platser ut för långa perioder. I dag köps coretime, alltså tid på en kärna, antingen i perioder om 28 dagar eller styckvis inför enskilda block. Det sänkte tröskeln betydligt för mindre projekt.
Vad påverkar priset
- Efterfrågan på coretime. Varje kedja som köper beräkningstid binder DOT. Färre anslutna kedjor betyder lägre efterfrågan på den funktionen.
- Andel stakad DOT. Token som är bundna hos validerare ligger inte på börserna, och upplåsningstiden gör att de inte kommer tillbaka omedelbart.
- Utgivningstakten. Nya DOT tillkommer löpande enligt ett schema som trappas ned mot taket.
- Styrningsbeslut. Polkadot fattar beslut om sin egen ekonomi på kedjan. Ändrade regler för utgivning eller statskassa får direkt genomslag.
- Konkurrens om samma idé. Flera projekt bygger på att koppla ihop kedjor, och utvecklare väljer mellan dem.
Mekanismerna går att beskriva. Utfallet gör det inte.
Historik och milstolpar
Mjukvaran utvecklas av Parity Technologies, som enligt Polkadots egen ordlista grundades av Gavin Wood och Jutta Steiner, med Web3 Foundation i Schweiz som stiftelse bakom ekosystemet.
Den största förändringen sedan starten är övergången från platsauktioner till coretime. Tidigare behövde ett projekt låsa stora mängder DOT under lång tid för att över huvud taget få en plats; i dag köps tid i mindre portioner. Nätverket har också gått från att i första hand beskriva sig som en samling kedjor till att beskriva sig som en delad beräkningsresurs — en omskrivning som säger något om vart utvecklingen är på väg.
| Egenskap | Polkadot |
|---|---|
| Huvudsakligt syfte | Delad säkerhet och beräkning åt flera kedjor |
| Hur block bekräftas | Nominated Proof of Stake, BABE och GRANDPA |
| Utgivning | Tak, med utgivning som trappas ned mot det |
| Anslutna kedjor | Parachains som köper coretime |
| Valutans roll | Styrning, staking och coretime |
Risker att känna till
- Komplexitet. Relay chain, parachains, collators, nominatorer och coretime är många rörliga delar. Svårbegripliga system är svårare att bedöma risken i.
- Upplåsningstid vid staking. Bundet DOT går inte att sälja omgående, vilket kan vara kännbart i en snabb nedgång.
- Beroende av anslutna kedjor. Värdet av delad säkerhet förutsätter att någon vill använda den.
- Styrningsrisk. Att ekonomin kan ändras genom omröstning är en styrka och en osäkerhet på samma gång.
- Volatilitet. Kursen rör sig kraftigt, i båda riktningarna.
Innehållet på den här sidan är allmän information och inte finansiell rådgivning.
