Vad Riksbanken har skrivit

I Betalningsrapport 2026, som publicerades den 12 mars 2026, ägnar Riksbanken ett fördjupningsavsnitt åt stablecoins. En stablecoin är en kryptotillgång som ges ut av ett privat företag och som är tänkt att hålla ett stabilt värde, ofta i förhållande till en nationell valuta som amerikanska dollar. Riksbanken beskriver stablecoins som ett försök att skapa tokeniserade pengar.

Kryptotillgångar som bitcoin ser Riksbanken generellt som spekulativa investeringar snarare än pengar. De första stablecoins gavs ut i amerikanska dollar och användes som betalningsmedel inom kryptohandeln. Länge var de helt oreglerade eller bara lätt reglerade, trots stora likheter med traditionella privata pengar. Hur två dollarstablecoins, USDC och USDT, skiljer sig åt går vi igenom i USDC eller USDT.

Två typer enligt MiCA

Inom EU regleras stablecoins av MiCA, EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar. Riksbanken beskriver två typer. E-pengatokens (EMT, e-money tokens) håller ett stabilt värde mot en enda nationell valuta och regleras som e-pengar. Enligt Riksbanken är det den största gruppen stablecoins. Tillgångsanknutna tokens (ART, asset-referenced tokens) följer i stället värdet på en tillgång eller en korg av tillgångar, och de uppfyller inte kriterierna för e-pengar.

En e-pengatoken skapas när köparen betalar utgivaren med pengar från ett bankkonto. Utgivaren bygger upp en reserv, framför allt av bankinsättningar och statsskuldpapper, som används när kunder vill lösa in sina tokens. Riksbanken anger ingen fördelning för reserven. Den som äger en stablecoin har en fordran på utgivaren, på samma sätt som bankinlåning är en fordran på en bank.

Rätten till inlösen enligt MiCA beskriver vi i artikeln om EBA:s tillsyn av USDC, och ECB:s förslag om ränta på stablecoins i ECB vill utvidga ränteförbudet.

Stablecoins i euro finns, i kronor inte

Det finns stablecoins i euro, men det fanns inga i svenska kronor när rapporten publicerades. Riksbanken föreslår inte att den själv eller någon annan ska ge ut en stablecoin i kronor. Myndigheten skriver i stället att om användningen av stablecoins i kronor blir omfattande, är det viktigt att avvecklingen sker i centralbankspengar. Avveckling är det steg där en betalning slutligt regleras mellan parterna, och centralbankspengar är pengar som Riksbanken själv ger ut.

För bred användning behöver stablecoins enligt Riksbanken kunna växlas mot andra reglerade pengar utan värdeminskning, och allmänheten måste ha förtroende för dem som pengar. Det kräver bland annat tydlig reglering, ett stabilt värde och utgivare som tar ansvar för sina kunder.

Begränsad användning hittills

Stablecoins har hittills haft en begränsad praktisk användning utanför kryptovärlden. När någon betalar med stablecoins sker det oftast via kortnätverk som Visa eller Mastercard, och då växlas de till traditionella privata pengar innan betalningen slutförs. Riksbanken ser två möjliga användningsområden: billigare och snabbare betalningar mellan länder, och betalningar vid handel med tokeniserade tillgångar. I ett land med ett välutvecklat betalningssystem har stablecoins däremot ingen stark konkurrensfördel.

Riskerna Riksbanken pekar på

I samma rapport räknar Riksbanken upp flera risker för den som håller stablecoins (avsnittet om nya former av pengar):

  • Konsumentskyddet är begränsat. Om utgivaren går i konkurs kan tillgångarna helt eller delvis gå förlorade.
  • Stablecoins omfattas inte av den statliga insättningsgarantin.
  • Om många vill lösa in samtidigt kan utgivaren tvingas sälja reserver snabbt och få svårt att betala tillbaka det nominella värdet.
  • Tekniska fel och driftstörningar kan ställa till problem.
  • Det är inte givet att utgivaren tar ansvar för förluster vid till exempel obehörig åtkomst eller kontohackning.

Riksbanken pekar också på ett geopolitiskt perspektiv. Om stablecoins som kontrolleras av stora amerikanska aktörer skulle få stort genomslag i Europa och Sverige, kan det bli ytterligare ett beroende i betalningsinfrastrukturen, jämförbart med beroendet av Visa och Mastercard. I extremfall skulle en mycket stor användning av stablecoins i en annan valuta kunna undergräva möjligheten att bedriva en självständig penningpolitik. Att det sker i dag skriver Riksbanken inte.

USA:s lag GENIUS Act

Riksbanken tar också upp USA:s reglering av stablecoins, GENIUS Act. Lagen är godkänd, och Riksbanken förväntar sig enligt rapporten att den träder i kraft först senare. Både MiCA och den amerikanska lagen ska enligt Riksbanken skydda konsumenter och motverka olaglig användning, men den amerikanska regleringen har också uttryckligen syftat till att öka den internationella användningen av stablecoins i dollar.

E-kronan är en separat fråga

I samma rapport rekommenderar Riksbanken att riksdagen och regeringen tillsätter en utredning om de lagändringar som behövs för att en e-krona ska kunna införas inom rimlig tid, om riksdagen beslutar att Riksbanken ska få ge ut en sådan. Utredningen bör enligt förslaget tillsättas när EU:s förordning om den digitala euron är färdigförhandlad och ECB har beslutat att ge ut en digital euro (Riksbankens rekommendation).

Motiveringen handlar om annat än stablecoins. Riksbanken pekar på geopolitisk osäkerhet, beroendet av internationella tekniktjänster och strategisk autonomi. Myndigheten pekar också på risken att betalningar flyttas bort från kronan om en digital euro får stort genomslag i Sverige, och på behovet av att skydda kronans roll och konkurrenskraft. Ordet stablecoin förekommer inte i rekommendationen.

Vad rapporten inte säger

Riksbanken ger inga råd om att köpa eller avstå från stablecoins, bedömer inga enskilda stablecoins och anger i de här avsnitten inget om marknadens storlek. Rapporten säger inte heller att e-pengatokens är säkra, bara att de regleras som e-pengar och att innehavet är en fordran på utgivaren.

Hur du kontrollerar att en kryptobörs har tillstånd står i artikeln Så kollar du om din kryptobörs har MiCA-tillstånd.