Vad ECB föreslår

Europeiska centralbankssystemet (ESCB), alltså ECB och de nationella centralbankerna i EU, har lämnat ett svar på EU-kommissionens konsultation om översynen av MiCA, EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar. ECB-rådet godkände svaret den 7 september 2026, enligt ECB.

Kommissionen inledde konsultationen den 20 maj 2026 för att bedöma om regelverket fortfarande fungerar som det ska och om det behöver uppdateras, enligt Kommissionen.

I svaret föreslår ESCB att förbudet mot ränta på stablecoins (kryptotillgångar som är knutna till ett värde, oftast en valuta) ska gälla även oreglerade tjänster som utlåning och staking (att låsa kryptotillgångar mot belöning), och även indirekta förmåner. Svaret är ett inspel i en konsultation. Det är varken lag eller ett lagförslag, och ESCB kan inte själv ändra MiCA.

Vad MiCA redan förbjuder

MiCA har redan ett ränteförbud för e-pengatokens, den typ av stablecoin som är knuten till en enda officiell valuta. Enligt artikel 50 i MiCA får utgivaren av en e-pengatoken inte bevilja ränta på den. Detsamma gäller en leverantör av kryptotillgångstjänster (CASP), till exempel en kryptobörs, när den erbjuder tjänster som rör e-pengatokens.

Förbudet är brett formulerat. Ersättning eller andra förmåner som hänger ihop med hur länge någon håller en e-pengatoken räknas som ränta. Det gäller även nettoersättning och rabatter med samma effekt som ränta, oavsett om förmånen kommer från utgivaren eller från någon annan, och även när den ligger i ersättningen för eller prissättningen av andra produkter, enligt artikel 50.3.

USDC är ett exempel på en e-pengatoken. Hur EU:s bankmyndighet EBA har klassat den som betydande går vi igenom i artikeln om EBA:s tillsyn av USDC, och skillnaden mot Tethers stablecoin i USDC eller USDT.

Vad ESCB vill lägga till

Enligt ESCB:s svar räcker det inte att förbudet gäller när kryptobolag erbjuder tjänster som MiCA reglerar. Det bör också gälla oreglerade tjänster, som utlåning, lån och staking av kryptotillgångar. Förbudet gäller redan tillgångsreferenserade tokens (stablecoins som är knutna till en annan tillgång eller en kombination av tillgångar) enligt artikel 40 i MiCA, och ESCB vill att det ska finnas kvar. Om lagstiftarna för in utlåning och staking i MiCA ska det enligt ESCB göras så att förbudet inte kan kringgås (ECB:s sida om svaret).

ESCB pekar särskilt på DeFi (decentraliserad finans, finansiella tjänster som byggs i smarta kontrakt utan en traditionell mellanhand). Där kan stablecoins enligt svaret göras om till upplägg som ger avkastning, genom utlåning, staking eller strukturer i flera led. Att behålla förbudet och vid behov skärpa det, både direkt och indirekt, bör enligt ESCB vara en tydlig prioritet för lagstiftarna.

Som exempel på indirekt ersättning nämner ESCB vissa förmåner i lojalitetsprogram, belöningar för att tillföra likviditet i DeFi (liquidity mining), avgiftsrabatter och paketerade tjänster. Enligt svaret återskapar vissa kryptobolag redan i dag effekten av ränta genom att erbjuda utlåning och staking. Försök att kringgå förbudet, till exempel genom upplägg med tre parter, behöver enligt ESCB hanteras.

Hur ECB motiverar förslaget

ESCB utgår från att e-pengatokens är både kryptotillgångar och elektroniska pengar. Enligt EU:s e-pengadirektiv är utgivning av e-pengar inte inlåningsverksamhet, och e-pengar är avsedda för betalningar, inte för sparande. Samma logik finns enligt ESCB i betaltjänstdirektivet PSD2 och i förslaget till PSD3 (ECB:s sida om svaret).

Ett ränteförbud behövs enligt ESCB för att regelverket ska hänga ihop och för att villkoren ska vara likvärdiga i hela EU:s finanssystem. I ett separat avsnitt anser ESCB också att utlåning, lån och staking i allmänhet bör regleras på EU-nivå, och att gränsen mellan tjänster som liknar förmedling, investeringstjänster och bankverksamhet ska dras efter vad tjänsten faktiskt gör. ESCB pekar där på risker när kundens tillgångar lånas vidare och när kunden blir beroende av mellanhandens kreditvärdighet.

Vad det betyder för dig

I dag ändras ingenting. Det ESCB vill utvidga är ränteförbudet för stablecoins. Staking av andra kryptovalutor är något annat: där kommer belöningen i regel från att tillgångarna används för att säkra en blockkedja, inte från att någon betalar för att du håller en stablecoin. Vissa stakingtjänster hos börser liknar dock utlåning, och ESCB vill utreda just den gränsen. Hur det fungerar förklarar vi i guiden Vad är staking?.

Förslaget om ränteförbudet pekar ut inga enskilda bolag eller tjänster, och det säger inget om vad som gäller hos en viss kryptobörs. Vilka börser och tjänster som erbjuder staking, och på vilka villkor, jämför vi i översikten över stakingtjänster. Den gäller staking av andra kryptovalutor, inte ränta på stablecoins.

Sverige är ett EU-land, så en eventuell ändring av MiCA skulle gälla här på samma sätt som i resten av EU. Hur du kontrollerar att din kryptobörs har tillstånd enligt dagens regler står i artikeln Så kollar du om din kryptobörs har MiCA-tillstånd.

Vad som händer härnäst

Enligt artikel 140 i MiCA ska Kommissionen senast den 30 juni 2027, efter att ha hört EU:s bank- och värdepappersmyndigheter EBA och ESMA, lämna en rapport om hur förordningen tillämpas till Europaparlamentet och rådet. Rapporten ska vid behov följas av ett lagförslag. Det är parlamentet och rådet som beslutar om ett eventuellt förslag.

Synpunkterna från konsultationen ska användas i Kommissionens fortsatta arbete med regler för digitala tillgångar, enligt Kommissionen. När ett eventuellt förslag läggs fram, och om ESCB:s idéer finns med i det, är inte känt. ESCB skriver själv att det är lagstiftarna som avgör om utlåning och staking ska föras in i MiCA.

Tillstånd och villkor väger tungt när vi betygsätter kryptobörser och stakingtjänster. Hur bedömningen går till beskrivs på sidan Så testar vi.