Vad DAC8 är

DAC8 (Directive on Administrative Cooperation 8) är EU:s regler för rapportering och utbyte av uppgifter om kryptotillgångar. Reglerna gäller rapportering och utbyte av uppgifter om kryptotillgångar mellan skattemyndigheter. Som bakgrund till reglerna nämner Skatteverket även OECD:s ramverk CARF (Crypto-Asset Reporting Framework), enligt myndighetens sida om rapporteringen.

I Sverige genomförs reglerna genom nya lagar som riksdagen beslutade den 26 november 2025. De började gälla den 1 januari 2026, enligt riksdagens beslut.

Vem som rapporterar och vad som rapporteras

Det är inte du som privatperson som rapporterar. Skyldigheten ligger på de leverantörer av kryptotillgångstjänster som hjälper kunder att byta kryptotillgångar, i praktiken kryptobörser och liknande tjänster. Rapporteringen omfattar enligt Skatteverket:

  • köp och försäljning av kryptotillgångar mot vanliga valutor (fiatvaluta)
  • byten mellan olika kryptotillgångar
  • vissa betalningar med kryptotillgångar, så kallade massbetalningstransaktioner
  • överföringar av kryptotillgångar

Uppgifterna lämnas i summerad form, och Skatteverket får på så sätt ett bättre underlag om kryptotransaktioner, enligt myndigheten.

Tidslinjen

  • 1 januari 2026: de nya reglerna börjar gälla (riksdagen).
  • 2026: det första året som rapporteringen omfattar (Skatteverket).
  • Senast 1 januari 2027: leverantören ska ha hämtat in ett intygande om skatterättslig hemvist från kunder som fanns före den 1 januari 2026 (Skatteverkets rättsliga vägledning).
  • Senast 1 april 2027: leverantörerna lämnar uppgifterna för 2026 till Skatteverket (Skatteverket).

Vad tjänsten behöver från dig

Leverantören ska genomföra ett granskningsförfarande där kunden lämnar ett intygande om sin skatterättsliga hemvist. Intygandet ska vara underskrivet eller bekräftat på heder och samvete, elektroniskt eller i annan form men inte muntligt, och innehålla följande uppgifter, enligt Skatteverkets rättsliga vägledning:

  • förnamn och efternamn
  • bostadsadress
  • skatterättslig hemvist
  • skatteregistreringsnummer (TIN) för varje land där du har hemvist
  • födelsedatum

För kundrelationer som inleddes den 1 januari 2026 eller senare är granskningen en förutsättning för att rapporteringspliktiga transaktioner ska kunna genomföras. Kunder som fanns före dess ska ha lämnat intygandet senast den 1 januari 2027, enligt vägledningen. Lämnar en kund inte uppgifterna efter två påminnelser och minst 60 dagar ska leverantören hindra kunden från att utföra rapporteringspliktiga transaktioner, enligt vägledningen.

Om din kryptobörs ber dig bekräfta hemvist eller skatteregistreringsnummer är det alltså den här regeln som ligger bakom. Användarna ska lämna information om sig själva till leverantören, skriver Skatteverket, och uppgifterna behöver vara korrekta.

Din deklaration ändras inte

Rapporteringen innebär inga nya regler för hur inkomster från kryptotillgångar beskattas. Den som avyttrar kryptotillgångar ansvarar även i fortsättningen för att deklarera och betala skatt, enligt Skatteverket. Börsens uppgifter ersätter alltså inte din egen deklaration.

Försäljningar och byten redovisas på bilaga K4, avsnitt D. Vinst beskattas med 30 procent och en förlust är avdragsgill till 70 procent. Omkostnadsbeloppet räknas fram med genomsnittsmetoden, och schablonmetoden får inte användas för kryptotillgångar. Underlaget ska sparas, till exempel transaktionshistorik och bevis för att kontot eller plånboken är din, skriver Skatteverket.

Hur det går till steg för steg står i vår guide om att deklarera krypto. Den som har många affärer på flera ställen kan jämföra program som räknar fram underlaget bland våra skatteverktyg.

Utländska kryptobörser

Uppgifterna stannar inte nödvändigtvis i det land där börsen rapporterar. Om en användare har hemvist i ett annat EU-land än Sverige, eller i ett land som Sverige har motsvarande utbyte med, utbyts informationen med det landet. På motsvarande sätt får Skatteverket uppgifter från andra länders skattemyndigheter, enligt Skatteverket.

För dig som bor i Sverige och handlar hos en kryptobörs med sin bas i ett annat EU-land kan uppgifterna alltså komma att nå Skatteverket den vägen. Var en börs har sitt tillstånd framgår av våra recensioner, till exempel av Safello, Trijo och Kraken, och av översikten över kryptobörser.

Egen plånbok: vad som syns och inte

En självförvarad plånbok (self custody), där du själv har den privata nyckeln, är ingen leverantör av kryptotillgångstjänster och lämnar inga uppgifter. Rapporteringen görs av tjänsterna som byter kryptotillgångar åt sina kunder. Däremot ingår överföringar av kryptotillgångar i det som leverantörerna rapporterar, enligt Skatteverket.

Ett uttag från en kryptobörs till din egen kryptoplånbok sker hos börsen och kan därför synas i börsens rapport. Det du sedan gör med plånboken sker inte hos börsen. Skattemässigt spelar det ingen roll: affärer direkt från en plånbok och på decentraliserade börser (DEX) ingår i genomsnittsberäkningen och räknas med på samma sätt, enligt Skatteverket.

Hur du förvarar kryptotillgångar säkert går vi igenom i guiden om att förvara krypto, och de plånböcker vi har recenserat finns samlade under kryptoplånböcker.

Vad som ännu inte är klart

En leverantör som inte lämnar uppgifterna i rätt tid, eller inte genomför granskningen av sina användare, kan få betala en särskild kryptoavgift, skriver Skatteverket. Skatteverket anger också att e-pengar inte alltid räknas som rapporteringspliktiga kryptotillgångar. Flera frågor är däremot ännu inte klara:

  • hur Skatteverket kommer att använda uppgifterna i kontrollen av deklarationer
  • exakt var gränsen går för e-pengar
  • hur tjänster utan en tydlig operatör, som decentraliserade börser, och rena mjukvaruplånböcker hanteras

Det som redan står fast är att ansvaret för deklarationen ligger kvar hos dig, och att kryptobörser som är rapporteringsskyldiga ska hämta in intygande om sina kunders skatterättsliga hemvist.