Om Uniswap

Uniswap löser ett enkelt problem på ett ovanligt sätt: hur byter man en kryptotillgång mot en annan utan en börs som matchar köpare mot säljare? Svaret är att låta handlarna mötas mot en delad pool av tillgångar i stället för mot varandra, och låta en formel bestämma priset.

Protokollet ligger bakom en stor del av handeln som sker direkt mellan plånböcker, utan att någon central aktör tar emot insättningar eller håller kundernas tillgångar.

Så fungerar Uniswap

Grundidén kallas en automatiserad marknadsgörare. I stället för en orderbok finns en pool med två tillgångar, och priset mellan dem sätts av en formel som håller produkten av de två mängderna konstant. Handlar någon en stor del av poolen rör sig priset märkbart under den affären, medan en liten handel knappt syns.

Den som lägger in tillgångar i en pool, en likviditetsleverantör, får en andel av avgifterna som betalas av dem som handlar mot poolen. I gengäld bär leverantören en risk som brukar kallas temporär förlust: värdet på insatsen kan bli lägre än om tillgångarna bara hade legat kvar i plånboken, om priserna mellan dem rör sig mycket.

Protokollet har utvecklats i flera steg. De tidiga versionerna spred likviditeten jämnt över alla tänkbara priser. Version 3 införde koncentrerad likviditet, där leverantören själv väljer vilket prisspann kapitalet ska arbeta inom, med positionerna representerade som egna NFT:er snarare än en enkel andel.

Vad påverkar priset

  • Aktivitet i DeFi. Uniswap är en central del av decentraliserad finans, och volymerna där påverkar efterfrågan på UNI indirekt genom protokollets ställning.
  • Styrningsbeslut. Eftersom UNI ger rösträtt kan förslag om avgiftsmodeller eller nya funktioner påverka hur token värderas.
  • Konkurrens. Flera andra decentraliserade börser konkurrerar om samma likviditet och samma handlare.
  • Utspädning. Den fortsatta frigörelsen av UNI från lanseringen påverkar hur mycket token som är tillgängligt på marknaden.
  • Bred riskvilja. Som en stor DeFi-tillgång följer UNI ofta den bredare marknadens rörelser.

Att en mekanism går att beskriva innebär inte att dess effekt på priset går att förutsäga.

Historik och milstolpar

UNI-token lanserades den 16 september 2020, med ett separat program för likviditetsmining som startade två dagar senare. Vid lanseringen myntades en miljard UNI, där större delen tilldelades gemenskapen och resten fördelades mellan team, investerare och rådgivare över tid.

Protokollet självt hade då redan funnits några år, och har sedan dess gått igenom flera större versioner med nya sätt att organisera likviditeten.

EgenskapUniswap
TypDecentraliserat börsprotokoll (AMM)
KedjaByggt på Ethereum
Tokenens rollStyrning genom röstning
Intäktskälla för leverantörerAndel av handelsavgifter i respektive pool
Senaste stora versionKoncentrerad likviditet och vidareutvecklade poolmodeller

Risker att känna till

  • Temporär förlust. Den som lägger tillgångar i en pool kan hamna sämre till än att bara ha behållit dem, om priserna rör sig mycket mot varandra.
  • Smarta kontrakts-risk. Som allt inom DeFi vilar protokollet på kod som i teorin kan innehålla fel, trots omfattande granskning.
  • Konkurrens. Flera andra AMM-protokoll konkurrerar om samma likviditet, vilket kan pressa avgiftsintäkter.
  • Styrningsrisk. Rösträtt koncentrerad hos ett fåtal stora innehavare kan i teorin styra beslut i en riktning som inte gynnar mindre användare.
  • Volatilitet. UNI rör sig kraftigt, som de flesta större DeFi-tokens.

Så läser du nyckeltalen

Tabellen ovan hämtas live från CoinGecko och gäller UNI som handlad tillgång, inte protokollets egen aktivitet i form av volym eller antal pooler. Volymen i förhållande till börsvärdet ger en känsla för hur aktivt token omsätts just nu.

Innehållet på den här sidan är allmän information och inte finansiell rådgivning.